IꓤⱯHⱯꓶⱯꓘ

Huden på mina läppar öppnar upp sig.
Ömsar skinn.
Tillförseln av saliv har upphört.

Mina nagelband är frasiga och strimmor av hud som skalats av står som spön på fingrarna.
Jag känner allt, samtidigt som jag inte känner något överhuvudtaget.
Allt jag ser är dynor av sand som ringlar sig runt i olika formationer.
Ögonen svider, bedrar mig.

Tänk att jag stod och arbetade nere på verket för bara fyra dagar sen.
Kalla morgnar, frost på rutan.
Larmet på mobilen skrålar i örat mitt.
Kroppen vaknar kvickt, stressad och förtvivlad i mörkret.
Jag behövde en väg ut.

Jag satt framför datorn som vanligt efter jobbet.
Apatiskt scrollar jag runt och tar inte in någonting.
Jag ser bara färger och symboler.

Tystnaden i min killigt tomma lägenhet bryts plötsligt av ett pling.
Ett mail.
Mitt liv förändrades sekunden jag klickade på den dansande mail-ikonen.
En väg ut.

Jag sa upp mig samma dag.
En prins som utlovade sin förmögenhet då han saknar arvtagare.
Han hade hittat mig, just mig.
Enkla instruktioner.
Jag flyger ner dit dagen därpå.

Min väg ut.

128x83CM 100% ÖVERBLIVET MATERIAL.
BETSAD RAM.
HELA VERKET HANDGJORT I GILLESTUGAN.